|
|
Semester 2000
Dag 1
Vi åkte iväg hemifrån den 8 juli kl 10.00. Eftersom vi bor i södra Sverige så har vi bara en liten bit att köra sedan är vi i Danmark. Så första dagen tog vi oss via Danmark med båt Gedser - Rostock till Tyskland. Vidare ned till Berlin Vansee. Där finns det en Järnvägsstation där man kan lasta motorcyklarna på tåget. Sedan på natten far man medan man vilar eller sover till t ex Munchen, som vi gjorde. Så slapp vi att köra 80 mil på farliga Tyska autobahn. Denna resan kostade 249 mark, eller ca 1000 svenska kronor/ man o motorcykel. Det hade kostat ungeför det samma att köra o övernatta o äta i 2 dagar.Så detta var inget svårt beslut att ta. Vi bokade tågresan via internet, det gick jättesmidigt. http://www.autozug.de/eindex.html är adressen där vi bokade.Resan till Berlin gick smärtfritt, det enda missödet var att det var väldigt svårt att hitta stationen i Berlin-Vansee, men till slut efter mycket letande så hittade vi det. Vi fick hjälpa till att spänna fast motorcyklarna på tåget, och sedan var det bara att installera sig i vagnen där vi skulle tillbringa natten. Innan vi gick o satte oss så gick vi i restaurangvagnen och tog en öl.
Dag 2
Jag skall erkänna att jag inte sov särkilt gott sittande. I något som liknade en jättestor bilbarnstol skulle vi tillbringa natten. Jag slumrade till och sov säkert i flera timmar men särskilt bekvämt var det inte. Nästa gång skall jag undersöka om det går att få sovvagn. Vi lastade av motorcyklarna i Munchen vi 7-tiden på morgonen, så vi var tidigt iväg. Det började att regna ett mycket lätt regn när vi var utanför Munchen men detta upphörde igen när vi kom in i Österrike via Kiefersfelden. Väl i Österrike körde vi mot Innsbruck men i Genbach tog vi av mot Mayerhofen. Ren o skär körglädje att köra dessa vägar.
 |
Strax innan Mayerhofen körde vi mot Mittersill över ett litet pass som var jätte vackert.Vyerna som man har vid sidan om vägen är som hämtade ur en sagobok. |
Vidare till Zell a see där vi tankade o vilade en liten stund. Vi behövde en liten stund på oss att smälta intrycken från våra första timmar i Österrike.
|
Efter pausen körde vi vidare mot Gross Glockner som är ett måste att köra över om man har möjlighet och befinner sig i trakten. Gross Glockner är en nationalpark och givetvis kostar det pengar att köra över, jag kan bara inte komma ihåg hur mycket. Men det är värt varenda krona. Mången gång har jag kört över detta underbara berg, men detta var första gången på motorcykel och det var en helt ny upplevelse. Här är helt enkelt levandes grannt.Här vid sidan kan ni se en liten bild på en av dom många utsiktsvyerna utmed vägen över berget, samt en liten paus bild uppe på toppen där det nästan alltid finns snö. |
På nedvägen kom vi till en liten by som heter Dölsach och ligger precis innan Lienz. Hör tog vi inn på ett Gasthaus som heter Tyroler Inn som vi varit på innan och därför visste att det var bra.
 |
Hör är utsikten från parkeringen på Tyroler Inn. Jag lovar att vi sov gott denna natten i nybäddade sängar och efter en stor Winersnitzel och en beer. |
Dag 3.
Utvilade o pigga efter en underbar nattsömn körde vi ned mot Lienz men istället för att köra in mot Lienz så körde vi mot Villach. Efter ca 20 km tog vi av mot Plöckenpass och tog oss in i Italien via detta pass. Ett pass som heter duga vill jag lova, smalt, slingrigt utan räcke och och dessutom brant, ja allt vad man vill att ett rigtigt pass skall ha. Högst uppe på detta pass ligger gränskontrollen till Italien men dom hade nog semester denna dag för här var folktomt. Dom enda levande varelser vi träffade på var svenskar i en bil på väg hem till Svedala.Väl uppe så började vår branta färd nedåt igen. Jag är lite höjdrädd så emellanåt fick jag nöja mej med att titta på asfalten istället för att titta på utsikten. Vi körde in i Italien och mot Tolmezzo här lämnade vi så smått alperna bakom oss och ut på en stor varm slätt. Här stammade vi o tankade o pausade en liten stund. Sedan körde vi vidare mot Udine och vidare mot Trieste. Vi kom ner i Trieste lite av misstag, men så fick vi sett detta spektakel också. Fotgängare o vespor och bilar o avgaser i en salig blandning. Och fort går det. Skyltningen inne i städerna är väl inte den bästa så vi kom lite vilse,men fick fatt i några som villigt visade oss på rätt väg. Rätt väg ut ur Trieste visade sig vara en jätte brant, smal, kullerstensbelagd serpentinväg. där jag fick möte med en nervöst lagd italienare. Givetvis blev detta för mycket även för en tös från Skåne, så jag fick motorstopp mitt i detta elende. Men på något vis lyckades jag starta och fortsatten min väg upp till stora vägen bort från Trieste.
Vi fortsatte och körde mot Slovenien som vi kom in i via Kosina gränsen.
 |
Här sitter grabbarna och vilar sig, efter dagens trapatser. Väl i Slovenien så har vi bara ca 15 mil kvar till dagens mål, Senj i Kroatien. |
Slovenien kör man snabbt igenom om man vill. Egentligen finns här massor att titta på men vi hade som mål att komma ner till vår lägenhet i Senj till kvällen. Vi körde in i Kroatien via Ropa och där körde vi mot Rijeka. Sträckan från Rijeka till Senj är ca 7 mil slingrig kustväg.
 |
Även kusten från Rijeka ned till Senj är underbart vacker.Vita kalkberg mot det blå vattnet en underbar syn. |
Äntligen var vi "hemma".Och här stannade vi i 5 dagar o latade oss o vilade upp oss.
(fortsättning följer snart)
